Artiklar
ATEX och EX-zoner förklarade på vanlig svenska.
"Måste den här vara EX-klassad?" Det är en av de vanligaste frågorna vi får — och svaret är faktiskt inte en produktegenskap, utan en fråga om var utrustningen ska stå. Här reder vi ut hur det hänger ihop, utan paragraftungt språk.
I en lackverkstad finns lösningsmedelsångor och färgpartiklar som blandade med luft kan bilda en explosiv atmosfär. Regelverket (ATEX) delar därför in lokalen i zoner efter hur ofta en sådan atmosfär kan uppstå: zon 0, 1 och 2 för gaser och ångor, zon 20, 21 och 22 för damm. Ju lägre siffra, desto oftare kan det smälla-läge uppstå — och desto tuffare krav på det som står där.
Ta ett dragskåp som exempel: inuti skåpet, där lösningsmedel hanteras och ångorna koncentreras, kan det vara zon 1. Men en bit utanför, där ventilationen fångat upp det mesta, kanske det inte är någon EX-zon alls. Samma verkstad, helt olika krav — beroende på var du står.
Arbetsgivaren ansvarar för att göra en explosionsriskanalys och en zonklassning, och samla resultatet i ett explosionsskyddsdokument. Tre frågor styr bedömningen: Vilka brandfarliga ämnen finns? Hur ofta och länge kan de bilda explosiv atmosfär? Och vilka egenskaper har de — antändningstemperatur, explosionsgränser?
När zonerna är satta väljer man utrustning efter zon. EX-märkningen på en produkt talar om exakt vad den tål: kategori (2G/D för zon 1/21 till exempel), skyddsmetod, explosionsgrupp och temperaturklass.
Våra personlyftar Wall-Man och Liftman är helt pneumatiska — ingen el alls — och ATEX-certifierade för arbete i klassade zoner. Greenline-skåpen då? De behöver faktiskt inte EX-klassas, av ett enkelt skäl: de saknar inneboende tändkälla. Däremot ska armatur och fläkt som monteras i dem vara EX-märkta om de sitter i klassat område. Hela förklaringen finns här →
Sedan 2025 hittar du reglerna i Arbetsmiljöverkets AFS 2023:10 (arbetsmiljön) och AFS 2023:7 (produktkraven). Osäker på vad som gäller i er verkstad? Hör av dig — vi har hjälpt lackverkstäder med det här i 40 år.
Artikeln är en förenklad översikt, inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuella föreskrifter hos Arbetsmiljöverket (AFS 2023:10 för arbetsmiljön, AFS 2023:7 för produktkraven) och Elsäkerhetsverket (ELSÄK-FS 2016:2). Senast granskad juli 2026.
Zonindelningen är inte godtycklig utan bygger på hur stor del av tiden en explosiv atmosfär kan förekomma. För gaser och ångor — det som är relevant i en lackverkstad — gäller tre nivåer. Zon 0 är utrymmen där explosiv atmosfär finns ständigt eller under långa perioder; i praktiken insidan av slutna behållare, sällan en yta där någon arbetar. Zon 1 är utrymmen där explosiv atmosfär kan uppstå vid normal drift, till exempel i direkt anslutning till där lösningsmedel hälls eller sprutas. Zon 2 är utrymmen där explosiv atmosfär normalt inte uppstår, och om den gör det bara kortvarigt — typiskt zonen runt omkring en zon 1.
Motsvarande indelning för damm är zon 20, 21 och 22. I en lackverkstad blir den aktuell främst kring slipning och pulverhantering.
Det praktiska att ta med sig är att zonerna är små. Ventilationen är själva poängen: ett väl ventilerat blandningsskåp för bort ångorna innan de hinner bilda en explosiv atmosfär utanför skåpet. Rätt ventilation krymper alltså de klassade zonerna — och därmed kraven på allt annat i rummet.
Det är arbetsgivaren, inte leverantören, som ansvarar för zonklassningen. Resultatet samlas i ett explosionsskyddsdokument som i korthet ska svara på:
Dokumentet är inte en engångsprodukt. Byter ni lacksystem, bygger om ventilationen eller flyttar en arbetsstation ska bedömningen göras om. Det är också det dokument en besiktningsman eller ett försäkringsbolag frågar efter först.
När zonerna är satta väljs utrustning efter zon. EX-märkningen på en produkt talar om exakt vad den tål, och består av flera delar: utrustningsgrupp och kategori (till exempel II 2G, där 2G betyder lämplig för zon 1 respektive zon 2 vid gas), skyddsmetod, explosionsgrupp och temperaturklass. Temperaturklassen är den som oftast förbises — den anger högsta yttemperatur, och måste ligga under antändningstemperaturen för de ämnen ni faktiskt använder.
Ett vanligt missförstånd är att "ATEX-certifierad" skulle vara en generell kvalitetsstämpel. Det är det inte. Det är ett besked om vilken zon utrustningen får stå i — och en produkt som är godkänd för zon 2 hör inte hemma i zon 1.
Börja med ventilationen, inte med inköpslistan. Ett färgrum med rätt dimensionerad frånluft och ventilerad förvaring har små eller inga klassade zoner utanför skåpen, vilket gör resten av besluten enklare och billigare. Först därefter är det meningsfullt att fråga vilken utrustning som behöver vara EX-märkt.
Våra personlyftar Wall-Man och Liftman är helt pneumatiska — ingen el alls — och ATEX-certifierade för arbete i klassade zoner. Green Line-skåpen behöver av samma logik ingen EX-klassning: de saknar inneboende tändkälla. Däremot ska armatur och fläkt som monteras i dem vara EX-märkta om de sitter i klassat område.
